image

Kom till intressant föredrag ►

Kom och lyssna på ett intressant föredrag 23 oktober om Egil Skallagrimsson och Snorre Sturlason.

image

Vi bjuder in till Heldagsseminarium ►

Vi uppmärksammar att det är 350 år sedan den första isländska sagan trycktes i Sverige. Välkommen !

image

Lätt att bli medlem ►

För bara 200:- om året kan du deltaga i alla evenemang. Bli medlem !

image

Artiklar om Island ►

Här publicerar Samfundet Sverige-Island kontinuerligt artiklar om Island.

image

Stiftelsen ►

Läs om Stiftelsen Barbro och Sune Örtendahls fond.

image

Om Samfundet Sverige-Island ►

Läs om ändamål, styrelse, stadgar och annat rörande föreningen.

image

Resa till Island ►

Föreningen tipsar om resa, boende och upplevelser på Island.

* * * * * * *
image image image image image image image

Välkommen!

Välkommen till Samfundet Sverige-Island,
en ideell förening som vill sprida kunskap om Island.

INFO om föreningen ►

Senaste artikel ...

jag-doper-honom-till-rolf-krake-sa-albert
Jag döper honom till Rolf Krake …… sa Albert
2014-06-22
270 - Litteratur
Under många år har jag tillbringat midsommarhelgerna vid Väddö kanal i närheten av Grisslehamn, färjeläget mot Åland. Ett besök i Albert Engströms hem och ateljé i Grisslehamn står alltid på programmet. Varje besök ger mig ny kunskap om denne mångsidige tecknare, historieberättare, författare, resenär och sällskapsmänniska. Engström (1869-1940), Albert som han allmänt kallades och kallas, är en av de...

Isländska jultomtar och deras namn

Endast tomten är vaken, står det i Viktor Rydbergs dikt Tomten 1881. En tyst och fundersam tomte i grått som går runt i gården. En som folk satte ut julgröt åt och som mer var släkt med vättar, alver och oknytt än med den nutida rödklädde tomte som kommer med julklappar. Förebilden för honom, Sancta Claus, anses hämtad från den helige Nikolaus, på 300-talet en givmild biskop i Myra, i nuvarande Turkiet. Den rödklädde danske julemanden eller nissen blev också känd på Island, butikerna i Reykjavik började skylta med honom på 1920-talet.

En tomte lik Nikolaus, som på många håll i Europa kommer den 6 december, började vid mitten av 1900-talet lägga gåvor i barnens skor när de sover. Den seden finns också vid jultiden.

Snällare med åren

De isländska jultomtarna är av en farlig sort, med de tycks ha mildrats med åren så att de nu bara hittar på hyss, men hungriga är de. De isländska tomtarna är söner till häxan Grýla och av trollsläkt. Hon har många huvuden, är skäggig, har många svansar och äter olydiga barn, samlar upp dem i en säck och släpar iväg dem. Grýla är känd sedan 1200-talet och den hemska häxan beskrivs på många olika sätt. Hon ingår i en uppfostran under hot. I en dikt från 1600-talet berättas att hon har många barn med Leppalúði och de är jólasveinar, inga rara söner. Släktet kunde komma från fjällen eller i skinnbåt från Finnmark eller Grönland. När Nationalmuseum på 1800-talet samlade in uppgifter om dem varierade antalet. I somliga visor är de nio och i andra tretton, men många fler namn finns upptecknade, alla luriga eller märkliga.

1932 utkom 'Julen kommer' 

Skriften Jólin koma med dikter av Jóhannes úr Kötlum, illustrerade av Tryggvi Magnússon kom 1932. Den befäste de gamla tomtarnas namn och utseende. Nu är de tretton och de anländer, en om dagen, från den 12 december till julafton. De kommer från fjällen och tar sig in i den traditionella torvgården, klädda som gammaldags bönder med randiga toppluvor. Radion var med till att standardisera dem och från 1988 kommer de också till Nationalmuseum.

Nu är de tretton

Den förste som kommer är Stekkjarstaur. Han går i fårhuset försöker suga mjölk av tackorna. Stekkur är en fålla och staur är en stolpe, han tycks ha träben.
Följande dag kommer Giljagaur, tar sig in i fjöset, fähuset, och stjäl mjölk. Gil är en klyfta och gaur en lymmel.
Stúfur, nummer tre, knycker en stekpanna i köket eller eldhúsið och springer iväg för att slicka den. Stúfur är en stump.
Þvörusleikir är den fjärde och han slickar grötsleven. Þvara är en kräkla,en slags slev, att röra med, sleikja är samma ord som slicka.
Den femte Pottasleikir slickar grytan när han lurat bort barnen ur köket. Pottur är en gryta.
Den sjätte Askasleikir, slickar ur de träkärl som gårdsfolket äter ur. Askur är laggad och har ett fast lock som maten kan skäras på. Husmor portionerade maten i personliga askar och den åts, sittande på sängen i badstofan, som var gårdens sov- och arbetsrum.
Den sjunde Hurðaskellir smäller med dörrarna när folket vilar sig i skymningen. Hurð är en dörr och skella smälla.
Skyrgámur, den åttonde, tar locket av skyrtunnan och äter mer än han tål. Skyr är en rätt gjord på skummjölk. Med lite sur kultur och löpe koagulerar den uppvärmda mjölken och ostmassan kan förvaras länge. Gámur är ett matvrak och för övrigt ett nyord för container.
Den nionde, Bjúgnakrækir, klättrar upp på sparrarna där korvarna hänger för att rökas över den öppna elden i köket och där äter han dem. Bjúgur är en korv och krækja står för kroka.
Gluggagægir, den tionde, tittar med sitt fula tryne in genom fönstret efter något att värt att stjäla. Gluggi är en glugg eller ett fönster och gægja att kika eller speja.
Den elfte Gáttaþefur kommer för att han med sin stora näsa känt doften av laufabraud, utskurna, flottyrstekta vetekakor, som bakas till jul. Gátt är en dörröppning och þefa att lukta.
Den tolfte Ketkrókur kommer dagen före julafton, á Þorláksmessudag, den helige Thorlaks dag. Tomten försöker fiska upp kött genom skorstenen. Ket eller kjöt är kött och krókur en krok.
Sist i raden kommer Kertasníkir som på julafton följer efter de små barn som fått ett ljus, den traditionella julgåvan. Kerti är ett ljus och sníkja att tigga.

Julnatten håller tomtarna sig i skinnet och beundrar på alla ljusen. Sedan försvinner de, den siste på trettondagen och snön faller över deras spår.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

K Ä L L O R :
 • Árni Björnsson, Saga daganna, Mál og menning. Reykjavik 1993.
 • Jóhannes úr Kötlum, Jólin koma. Kvæði handa börnum. Með myndum eftir Tryggva Magnússon. Mál og menning. Reykjavik 1932. Tuttugasta og fimmta prentun 2008.

L Ä N K A R :
 » Nationalmuseum
 » Flera av orden finns illustrerade i den fantastiska, nya ordboken.
 » Artikel på isländska om Jultomtarna

 

 

Länk till Islandsbloggen. Nyheter förklarade på ypperligt sätt.

ANNONS

islandsfiskFryst isländsk fisk

Fisk från rent vatten nära Island och hanterad enligt bästa metoder hela vägen till dig.

Köp fisk och andra isländska matvaror från ISLANDSFISK här ►